saraaengstrom.blogg.se

Igår kväll upptäckte jag att Gustav kissade blod. Han verkade inte ha ont utan var precis som vanlig. Men eftersom att det inte är normalt så ringde jag till veterinären imorse. Vi fick en tid direkt som tur va! Alltså .. Gustav. Vad kan jag ens säga om denna lille katt.

 

Det började självklart redan i bilen, han skrek heeela vägen till veterinären. Som tur var så skulle vi inte så långt. Vi fick komma in i ett rum och fick prata med en tjej som tog lite uppgifter om hur han mådde och hon försökte ta tempen. Det gick inte. Sedan kom veterinären och såg över honom. Hon sa att han såg ut att vara en väldigt aktiv katt (han for runt som en galning inne i rummet) och sa att han verkade ha damp hahah. Jag kände bara att JA! äntligen någon som förstår vad jag har att jobba med haha (vi älskar honom endå)

 

Veterinären gissade på att det var stressrelaterat iaf. Så hon skrev ut smärtstillande och inflamatoriskt till honom. Sen sa hon att han skulle få 3 sprutor med smärtlindring osv .... Oh vad jag blev nervös. Vi lyckades tillslut men det tog kanske 10 försök och vi var 3 personer som försökte hålla fast honom. Gustav blev verkligen skogstokig. Jag har aldrig sett honom sån innan. Men vi lyckades och kunde därefter åka hem. Och han skrek självklart hela vägen hem. Direkt när vi kom hem var han sitt goa jag igen. 

 

Men nu ska vi ge honom medicin i 5 dagar och blir det inte bättre så får jag åka tillbaka med honom för då behöver man göra ett ultraljud på blåsan. Jag håller verkligen tummarna för att det blir bättre nu i veckan för jag vill verkligen inte åka tillbaka med honom. Om vi måste tillbaka så får Patrik åka med. Det brukar gå bättre när Patrik är med.